Ljusterapi mot depressioner

Dela

Ljusterapi har visat sig vara en mycket effektiv behandlingsform mot depressioner, särskilt höst/vinterdepressioner, även kallade SAD (seasonal affectice disorder). Dessa depressioner har mycket specifika symptom som börjar märkas under hösten eller vintern, ungefär vid samma tid varje år.

Ljusterapi – effektivt mot depression

Orsakerna till årstidsbunden depression är fortfarande delvis ett mysterium, men det är känt att vissa cellområden i hjärnan kontrollerar våra dagliga rytmer. Det är också känt att stämningsläget påverkas av mängden ljus som når våra ögon. Under natten producerar ”tallkottkörteln” substansen melatonin, som gör oss sömniga.

Morgontimmarnas kraftiga ljusgenombrott gör att melatoninproduktionen upphör. Men under gråa, mörka vinterdagar, speciellt inomhus, kommer det inte tillräckligt med ljus in till ögats näthinna för att sätta igång uppvaknandet. Då behöver man tillsätta artificiellt ljus och det gör man genom att behandla med ljusterapi.

SAD – Symtom

Här nedan listas några av de vanligaste symtomen vid SAD.

  • Sänkt stämningsläge, känsla av extrem trötthet och håglöshet.
  • Nedsatt energi och minskat intresse för sociala aktiviteter.
  • Ökat sömnbehov med uttalad morgontrötthet. Ofta är man sömnig dagtid, men piggnar till sent på kvällen. Dygnsrytmen är således så gott som alltid förskjuten, eller helt urspårad.
  • Aptitökning, liksom viktuppgång är mycket vanligt. Ett sug efter sötsaker eller kolhydratrik föda, s.k. ”sockersug” förekommer också bland patienter.
  • Höst/vinterdepressionerna pågår under ett par veckor eller några månader, för att sedan avklinga. Det vanliga är att de tonar ut i februari-mars, när ljuset börjar komma tillbaka. De återfaller dock i regel vid nästa säsong, vid samma tid.
  • Problemen ökar ofta med stigande ålder. De ökar likaså proportionellt med breddgrad eller latitud.

Vanligare i norr

På våra breddgrader känner ca 20% av befolkningen en nedsatt energinivå under vintertid. För den svårare formen av SAD, som innebär sociala handikapp, sjukskrivning, behandling, osv. är frekvensen i Stockholmstrakten 2–5%. Vid Polcirkeln är frekvensen drygt 20%. Paris har det sydligaste ljusrummet i Europa. Längre söderut, runt Medelhavet finns inte problemen. Det händer dock att hitflyttade Medelhavsbor drabbas när de bosatt sig i Sverige, eller andra nordliga länder.

Ljusterapi och forskning

Efter många års forskning har man funnit att det går att påverka sömn-vakenhets rytmen med hjälp av artificiellt ljus och ljusterapi. Dock inte vilket ljus som helst. Otaliga experiment med ljus av olika våglängd, färg, ljusstyrka (candela), belysningsstyrka (lux ) och luminans (candela per kvadratmeter) har visat att helvitt ljus av en viss luminans, är det enda ljus som i medicinsk mening kan påverka den rytmreglerande egenskapen i tallkottkörteln. Dessutom bör luminansen vara jämnt fördelad mot näthinnan i ögonbotten (den del av ögat som skickar ljussignalerna vidare in till hjärnbarken). Detta är speciellt viktigt då det är näthinnans perifera delar med dess ljuskänsliga nervceller som förmedlar ljusinflödet till tallkottkörteln.

Kraftigt ljus blockerar hjärnans melatoninsekretion. Med andra ord, dina hormoner vill att du fortsätter att sova, men ljuset övertygar hormonerna och hjärnan att det är dags att vakna upp. För nästan 80 procent av SAD-patienterna är melatoninnivåerna som högst när det är dags att gå upp. För dessa är morgonbehandling det bästa. För andra människor minskar melatoninbildningen för tidigt på natten varvid de vaknar upp på efternatten och har svårt att somna om. För dessa patienter fungerar troligtvis ljusterapi på eftermiddagen bättre.